Här hittar du frågor som du ska kunna om du ska ta körkort på tung lastbil och buss.

Den varnar föraren med ljud och eller varningslampa att bromstrycket är så lågt att det inte går att köra med bussen/lastbilen. I körkortsböckerna står det att trycket är mellan 4,5 till 5,5 bar när lågtrycksindikatorn varnar. På nyare fordon varnar den strax under 6 bars tryck.

Det är den mekaniska bromsen (Fjäderbromsen) som förhindrar att det inte går att köra. När lufttrycket blir för lågt, släpps trycket ut ur fjäderbromsen och fjädern ansätts. Med andra ord, parkeringsbromsen förhindrar möjligheten att köra iväg.

Med nödlossningsventilen kan man frigöra parkeringsbromsen (fjäderbromsen) med hjälp av en extern lufttryckskälla t.ex. en annan lastbils kompressor, du kan även använda lufttrycket i framdäcket för att frigöra fjäderbromsen. Vid bogsering där du inte kan använda den egna kompressorn för att fylla lufttankarna är nödlossning av parkeringsbromsen den enda möjligheten för att kunna flytta bussen/lastbilen.

Vattnet i lufttorken dräneras inte ut och följer därför med ut i bromssystemet. Orsaken kan vara mättat torkfilter eller igensatt övertrycksventil som förhindrar ”nysningen”. Felet måste omgående åtgärdas.

Kompressorn är sliten och släpper fram olja mellan kolv och cylinder, vilket medför att oljan kommer ut i bromssystemet. Detta är ett fel som kan ställa till med dyra reparationskostnader om felet inte åtgärdas omgående. Felet kan även göra att bromsarnas funktion blir bristfällig.

Färdbroms och parkeringsbroms

Parkeringsbromsar är alltid mekaniska. På tunga bussar och lastbilar är det en fjäder som bromsar.

Sommartid en gång i veckan och vintertid en gång om dagen.

Efter avslutat körpass.

Om du vid sträng kyla dränerar tankarna innan körning kan kulventilen frysa fast och då kommer tankarna att läcka ut luft när du ska börja ditt arbetspass. Det kan sedan ta lång tid att åtgärda läckaget. Dränerar du efter körning och läckage uppstår har du mer tid att åtgärda läckaget.

Förhindra att lastbilen/bussen ofrivilligt kommer i rullning om föraren av misstag har lossat parkeringsbromsen innan arbetstrycket nått upp till det tryck då lågtrycksindikatorn slocknat.

I dag är det bara Volvo och Scania som har detta system. Lastbilar och bussar som importeras till Sverige saknar detta system. Orsaken är att EU:s regelsystem inte kräver att tunga fordon ska vara utrustade med spärr- eller blockeringsventil.

Med hjälp av nödlossningsventilen kan du frigöra parkeringsbromsen med hjälp av en extern lufttryckskälla (kompressor eller lufttryck från framdäcket). Behovet uppstår om din lastbil eller buss inte startar och du måste bogsera fordonet till verkstad.

Tänk på att du aldrig får bogsera en lastbil eller buss med något annat än en dragstång och att du monterar bort kardanstången eller drivaxlarna. Om växellådan påverkas under bogsering är risken mycket stor att den havererar på grund av utebliven smörjning.

En avgasbroms är en förstärkning av den ordinarie motorbromsen och kan lämpligen användas för att spara på bromsbelägg och för att minska risken för fading i långa nedförsbackar (förlorad bromseffekt på grund av överhettade bromsar).

Rent tekniskt bromsas avgaserna när de ska lämna cylindern och därigenom ökar motståndet ovanför kolvarna vilket medför en kraftigare motorbroms. Tänk på att det bara är drivaxeln som bromsas, vilket i extrem halka kan medföra att lastbilen eller bussen kan börja sladda om du lägger på allt för hög motorbromseffekt på avgasbromsen.

Högt varvtal. I samband med att avgasbromsen är aktiverad flyttar det gröna fältet uppåt i varvräknaren..

Eftersom tomgångsvarvet på en diesel motor ligger på ca 500 rpm, finns det en risk att avgasbromsen kan kväva motorn till ett motorstopp om inte avgasbromsen upphör innan motorn kommer ner till tomgångsvarvet.

Det är tryckregulatorn som ser till att kompressorn arbetar med rätt arbetstryck. Den talar om för kompressorn när den ska vänta med att producera lufttryck och den talar om för kompressorn när den ska fortsätta att producera lufttryck. T.ex. om en lastbil har ett arbetstryck på 12 bar, då avlastar kompressorn vid 12 bar och vid ca 11,8 bar börjar den arbeta upp lufttrycket till fullt arbetstryck igen.

Fördela luften i rätt ordning till lufttankarna och att fungera som ett skydd om det blir läckage i matardelen.

Första och andra kretsens tankar ska fyllas med luft först (1:a krets = framhjulens bromsar och 2:a krets = bakhjulens bromsar), därefter fylls parkeringsbromstanken och slutligen fylls eventuella servicetankar med tryckluft. Vid ett läckage fungerar fyrkrets skyddsventilen som en backventil och förhindrar att luften o kontrollerat töms i fler lufttankar.

Ingen broms är ansatt. Du är ute och kör din lastbil/buss.

Färdbromsen är ansatt. Du bromsar lastbilen/bussen med färdbromsen.

Parkeringsbromsen är ansatt. Du har dragit åt P-bromsen och lämnat lastbilen/bussen.

Genom att lyssna på nysningen när kompressorn avlastar.

Avlastningen sker i botten på lufttorken och syftet är att vattnet som samlats i botten på lufttorken ska följa med ut. Om inte detta sker kommer vattnet istället att komma ut i bromssystemet vilket kan förorsaka skada på bromssystemet. Vintertid bildas is proppar som kan orsaka bromsbortfall.

Att förhindra bromsfading och att minska slitaget på färdbromsarna.

Vid bromsning i allt för branta och långa utförs-backar blir bromsarna så varma att de kan förlora bromskraften helt. Detta problem kan förhindras genom att föraren växelvis arbetar med lastbilens/bussens hjälpbromsar (avgasbroms – elektromagnetisk broms – hydraulisk broms.).

Genom att använda hjälpbromsar i kombination med färdbroms vid körning på plan väg minskas slitaget på färdbromsarna.

Elektromagnetisk broms monteras vanligtvis på kardanaxeln, bakaxeln eller växellådan. Bromsen består av ett antal elektriska spolar, som skapar ett magnetiskt kraftfält som stoppar upp rotationen på den axel där bromsen sitter när ström kopplas till spolarnas lindning. Detta fenomen kallas virvelströmmar. Vanligast på bussar.

Retardern  kan styras av ett handreglage på instrumentpanelen eller av bromspedalen.

Retardern är placerad längst bak på fordonets växellåda och består av bland annat ett pumphjul och ett turbinhjul. När man ansätter retardern trycks olja in, med hjälp av tryckluft, i retarderhuset och pumphjulet gör att oljan rör på sig och pressas mot turbinhjulet. Turbinhjulet kan ej rotera, och därmed uppstår en fördröjning av oljeflödet och pumphjulet bromsar fordonet. När oljan bromsar upp pumphjulet i retarderhuset uppstår en ansenlig mängd värme, som kyls bort med hjälp av en värmeväxlare som är kopplad till motorns kylsystem.

Volvo lastvagnar har i nyare lastbilar valt avgasbroms som retardationshjälp. Man låter helt enkelt avgaserna bromsa upp motorns varvtal och även hela drivlinan ut till hjulen. Effekten blir den samma för båda, men volvo kallar den va VEB, Volvo Engine Brake.

1,6 mm på det mest slitna stället. Detta gäller på 75% av slitbanan, vilket i praktiken betyder att 12,5% av slitbanans yttersidor får vara blanka.

Ytterdäcket vid tvillingmontage får vara helt blanka, men korden får inte vara synlig.

5 mm. Observera att detta gäller alla däcken, även de yttre däcken vid tvillingmontage.

Ja, på alla däck. Drivdäck ska vara märkta med snöflinga och eller alptopp. Däremot räcker det med M+S på icke drivande hjul.

Det är fordonets däck/hjul dimension på drivande axel. 315=Däckets bredd i mm. 80=Däckets höjd i % av däckets bredd. R=Radialdäck. 22,5=Fälgens diameter i tum.

Då dimensionen påverkar färdskrivaren får ingen avvikelse från dessa uppgifter göras utan ombesiktning av färdskrivare och eventuell omregistrering av fordonet.

Om rullomkretsen förändras med maximalt 5% krävs en besiktning av färdskrivaren. Om förändringen blir större än 5% ska fordonet även registreringsbesiktigas. Du kan hitta lite mer information om däck på nedanstående länk.

www.nordendack.se

Det innebär att man kratsar av slitbanan på en begagnad godkänd stomme och vulkar på en ny slitbana under tryck och värme på den begagnade stommen.

Denna metod är väl beprövad och ger ett bra resultat. Fördelarna är att begagnade däckstommar återvinns vilket är mycket bra för miljön, dessutom är dessa däck billigare för kunden. Läs mer om regummering på nedanstående länk.

www.dacknor.se

Ja.

Kraven är att dubb endast får användas under perioden 1/10 – 15/4. På tunga fordon får man dubba däcken på framaxeln och eller däcken på bakaxeln. Det är alltså inte krav på att alla däcken ska vara dubbade, men det måste vara lika på respektive hjulaxel.

På vissa ställen är det förbjudet att köra med dubbdäck. I en del städer i Sverige och Norge är det dubbförbud på vissa gator.

Nokia har tagit fram ett vinterdäck där föraren kan fälla ut dubben om det blir isgata, men fälla in dubben om det är isfri vägbana.

 

I framdäcken är lufttrycket ca 9 bar. Något lägre (ca 8 bar)om du kör lastbilar där riskerna är stora att däcksidan kan skadas av stenar eller liknande. I tvillingmonterade bakdäck är lufttrycket ca 8 bar, något bar lägre vid körning där stenar kan skada däcken.

Gasen stannar kvar bättre i däcken, Nitrogenet är inte lika känslig för temperatur förändringar som luften och den innehåller ingen fukt. Detta gör att däcktrycket inte förändras lika lätt och det i sin tur minskar däckslitaget och bränsleförbrukningen. När däcket fylls med Nitrogengas sätter gummiverkstaden på gröna skyddshattar på luftnippeln.

Föraren kör med för lågt lufttryck, vilket ger en allt för hög temperaturutveckling med däckseparation som följd. Var alltid noggrann med att kontrollera att du kör med rätt lufttryck i däcken. Rätt tryck minskar slitaget på däcken, minskar bränsleförbrukningen och minskar slitaget på bilens framvagn.

Glöm inte att kontrollera hjulbultar och att efterdra dessa då du bytt däck/hjul på lastbilen/bussen.

4,5 timmar.

För att få påbörja ytterligare en körperiod om 4,5 timmar är föraren skyldig att redovisa 45 minuter rast. Under ett dygn (24 tim) får en förare inte köra mer än 9 timmar. Undantagsvis kan föraren få förlänga körtiden till 10 timmar, detta får ske endast 2 gånger per vecka. Innan föraren får påbörja den sista körtimmen måste han redovisa minst 45 minuter rast.

Högst 9 timmar.

Två gånger per vecka får han förlänga körtiden till 10 timmar.

Minst 45 minuter.

Färdskrivaren måste då vara inställd på sängläget och föraren måste fritt kunna förfoga över sin tid under rasten.

JA.

Man kan ta en första rast på minst 15 minuter och en andra rast på minst 30 minuter. Omvänd ordning är inte tillåten. Efter en sammanlagd rast på 45 minuter får föraren påbörja en ny körperiod.

Minst 11 timmar.

En dygns-vila kan förkortas ner till 9 timmar. Detta får bara göras 3 gånger mellan två veckovilor.

Under en dygnsvila får inte föraren flytta på fordonet och han får heller inte utföra något annat arbete åt arbetsgivaren.

Samtidigt som föraren börjar sitt arbete.

T.ex. om föraren börjar jobba kl 05.00, då slutar dygnet 05.00 dagen därpå. Mellan dessa klockslag får inte föraren ha mer än 3 körperioder (4,5 tim – 4,5 tim och 1 tim), totalt 9 timmar körning + 1 extra timme. Föraren måste också hinna få ut minst 11 timmar dygnsvila, eller reducera ner till 9 timmar dygnsvila, detta får bara ske maximalt 3 gånger mellan två veckovilor.

Måndag klockan 00.00.

Definitionen vecka är måndag 00.00 till söndag 24.00 och kan aldrig flyttas till någon annan tidpunkt..

En ordinarie veckovila ska vara minst 45 timmar sammanhängande vila och får tas ut när som helst under veckan.

Som mest får man reducera ner veckovilan till 24 timmar. I sådant fall skall den reducerade tiden återbetalas senast tre veckor efter reduceringen.

På ca 450 meters håll.

JA.

Med 21 timmar, en veckovila får aldrig understiga 24 timmar. Om föraren reducerar sin veckovila är han skyldig att återbetala den tid han lånat.

Veckovila som reducerats ska vara återbetald senast 24.00 tredje veckan efter den vecka då reduceringen genomfördes.

T.ex. Vecka 1 reducerar (lånar) föraren av sin ordinarie veckovila med 15 timmar. Föraren får då bara 35 timmar veckovila under vecka 1.

Nu kan föraren börja betala tillbaka de 15 timmar han reducerat sin veckovila med och det kan ske antingen genom att förlänga en dygnsvila med de 15 timmar som ska återbetalas, men föraren kan också välja att förlänga en veckovila med dessa 15 timmar.

Enligt lagstiftaren har det ingen betydelse om föraren förlänger en reducerad dygnsvila eller en ordinarie dygnsvila med dessa 15 timmar.

JA.

Fordonet måste stå stilla och vara utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare.

Ja i Sverige, men inte i övriga EU.

Transportstyrelsen gör inte samma tolkning av förordningen EG 561/2006 som övriga Europeiska länder gör. För närvarande utreds detta i EU-domstolen, vilket kan innebära att även Transportstyrelsen får rätta sig i ledet.

I lagtextens artikel nr 8 punkt 8 står det ” När en förare väljer att göra detta får dygnsvila och reducerad veckovila som tas annat än på stationeringsorten tillbringas i ett fordon, om detta är utrustat med ändamålsenliga sovmöjligheter för varje förare och fordonet står stilla”. Det står inget i lagen om att man får ta ut ordinarie veckovila i lastbilen.

Att en ordinarie dygnsvila får avbrytas två gånger för att köra ombord eller av fordonet på en färja eller ett tåg. Avbrottet i vilan för att göra denna körning får inte vara längre än 1 timme totalt. Glöm inte att ta med tåg-/färjebiljetten 28 dagar efter ett sådant avbrott i annat fall kan det bli dyrt om du som förare blir stoppad i en kontroll.

9 timmar..

Alla mobila arbetstagare och förare som är egenföretagare och som utför vägtransporter som omfattas av EG:s kör- och vilotidsregler. Genom kollektivavtal kan undantag göras från vissa bestämmelser i lagen.

Allt arbete som utförs under ett arbetspass, från att föraren börjar till dess att han/hon slutar sitt arbetspass. Alltså inte bara körning. Exempel på arbeten som räknas till Vägarbetstidslagen kan vara körning, lastning och lossning, hjälpa passagerare av och på bussen, tvättning av fordonet, administrativt arbete med t.ex. polis- och tullpapper mm.

200 timmar får tas ut under ett och samma kalenderår.

48 timmar per vecka i genomsnitt, räknat över en fyramånadersperiod.

60 timmar under en enskild vecka..

Högst 6 timmar.

Efter 6 timmars arbete måste du ta en rast om minst 30 minuter om din arbetsdag inte överstiger 9 timmar. Om din arbetsdag är längre än 9 timmar måste du ta minst 45 minuters rast efter 6 timmars arbete.

Vid blandad körning startar arbetsperioden när föraren börjar sin arbetsperiod. Oavsett om det gäller undantagen körning, eller körning som omfattas av kör- och vilotidsreglerna (KoV). Du ska också köra med förarkortet i fack 1 under hela arbetspasset.

Ja och Nej.

När det gäller raster (30/45 minuter) och dygnsvila (11 timmar) finns det inget undantag. Men när det gäller sammanlagd arbetstid och nattarbete ställs det inga krav på en egenföretagare.

En egenföretagare kan jobba mer än 48 timmar i veckan i genomsnitt bara han sköter sin dygnsvila på 11 timmar att tar ut föreskrivna raster.

Att färdskrivarbladet passar i färdskrivaren, att färdskrivarens plombering/ar inte är brutna och att färdskrivaren är besiktigad.

På färdskrivaren står det vilka blad som passar och det är tre uppgifter som ska stämma överens. Hastighet t.ex. 125 km/h – Europanumret t.ex. e1, e11, e4 osv – Bingosiffran t.ex. 0027, 0014 osv.

Plomberingarna är oftast små röda vaxpluggar som döljer en skruv, detta för att ingen obehörig ska kunna göra justeringar i färdskrivaren. Om man bryter en sådan plombering kan man åtalas och dömas för detta.

När en ackrediterad verkstad genomfört besiktningen av färdskrivaren sätter de en klisterlapp i B-stolpen på förarsidan som visar när besiktningen utfördes.[/bg_collapse]

---

Hur ofta ska en färdskrivare besiktigas?

Det får gå högst 24 månader mellan besiktningarna och besiktningen ska utföras av en ackrediterad verkstad.

På förarsidans B-stolpe. I bussar kan det också sitta på sidofönstret vid förarplatsen.

Det finns ytterligare tre kort till den digitala färdskrivaren.

• Verkstadskort används av den ackrediterade verkstaden som besiktigar färdskrivare.
• Företagskort används av ägaren till lastbilen/lastbilarna.
• Konrollkort används av Polis och Transportstyrelsens personal för att kontrollera färdskrivare

/bg_collapse]

---

Vilka kort förutom Förarkort finns det till den Digitala Färdskrivaren och vad används de till?

• Verkstadskort. Används av den Ackrediterade verkstaden som reparerar och besiktigar Färdskrivare. Kortet är personligt och får endast användas av den person som är utbildad och godkänd av Transportstyrelsen. Giltighetstiden är ett år.
• Företagskort. Används av lastbilens ägare för att kunna ställa in företagets uppgifter i Färdskrivaren bl.a. organisationsnummer. Kortet används också för att kopiera informationen i färdskrivaren till företagets dator.
• Kontrollkort. Den myndighetsperson som erhållit utbildning får ett personligt Kontrollkort som kan användas för att kontrollera digitala färdskrivare vid flygande inspektion vid vägkanten. Giltighetstid 5 år.
  

Nej.

Minst 3 stycken.

Orsaken är att Polisen kan be om utskrift 28 dagar bakåt i tiden från den digitala färdskrivaren. Det åtgår ca 0,5 meter vid varje utskrift och 28 utskrifter gånger 0,5 meter är lika med 14 meter pappersåtgång. En rulle innehåller ca 8 meter papper. Det går nästan åt två hela rullar när Polisen ber om utskrift, därför måste det finnas minst tre nya rullar i bilen.

Reparation ska ske snarast, men senast inom 7 dagar.

Under tiden får du köra, men du måste anteckna körtid, raster, annat arbete och vila på papper under tiden då färdskrivaren är trasig.

Om förarkortet blir stulet, borttappat eller inte fungerar ska du anmäla det till Transportstyrelsen och ansöka om ersättningskort inom sju dagar från att skadan eller förlusten upptäcks. Du ska göra anmälan även om du inte behöver ett ersättningskort. Om ett förarkort blir stulet utomlands, ska stölden anmälas både till Transportstyrelsen och till polisen i det land där stölden skett.

Särskild blankett för detta finns på Transportstyrelsens hemsida.

Ja.

Du ska anmäla borttappat Förarkort till Polisen, detta då det är en värdehandling.

Du ska ansöka om ett nytt Förarkort hos Transportstyrelsen inom 7 dagar. Du får köra utan Förarkort i högsta 15 dagar, eller den tid det tar att köra till stationeringsorten.

Under den tid då du saknar ditt Förarkort får du göra utskrift ”24 timmar fordon”. På baksidan av utskriften ska du skriva ditt Namn, Körkortsnummer eller Förarkortsnummer och skriva under med din namnteckning. Detta ska göras före arbetets början och efter arbetets slut.

Kopiering av data från digitala färdskrivare ska ske så ofta att inga data går förlorade. Relevanta uppgifter från färdskrivaren måste kopieras inom 90 dagar. Med relevanta uppgifter avser all data förutom detaljerade uppgifter om hastigheten.

Kopiering av data från Förarkortet ska ske så ofta att inga data går förlorade. Relevanta uppgifter från Förarkortet måste kopieras inom 28 dagar. Med relevanta uppgifter avser all data förutom detaljerade uppgifter om hastigheten.

Förarens verksamhet ska kontrolleras regelbundet av företaget.

Efter avslutat sista arbetspass innan ledighet (t.ex. semester) bör förarkortet kopieras. Senast 28 dagar efter återgång till arbetet bör nästa kopiering genomföras. Förutsatt att förarkortet inte suttit i färdskrivaren under ledigheten.

Ja, om Husbilen i sig eller med tillkopplat släpfordon överstiger 3,5 ton:s totalvikt och transporten är kommersiell.

Ja, om Husbilen i sig eller med tillkopplat släpfordon överstiger 7,5 ton:s totalvikt även om transporten inte är kommersiell.

Det ska alltså monteras färdskrivare i alla husbilar som överstiger 7,5 ton:s totalvikt och i husbilar som används kommersiellt och har en totalvikt över 3,5 ton.

Symbolen betyder ”Körtid” och aktiveras när du börjar köra om du har en digital färdskrivare eller en automatisk analog färdskrivare. Har du däremot en mycket gammal analog manuell färdskrivare får du själv aktivera symbolen när du börjar köra.

Symbolen betyder rast eller vila. Den ska aktiveras när du tar rast, men kan också användas vid dygns- eller reducerad veckovila. Under denna tid får föraren inte köra eller utföra något annat arbete.

Symbolen betyder annat arbete. Den ska aktiveras när föraren utför annat arbete än körning.

Som annat arbete räknas:

• Körning till och från ordinarie arbetsplats om transporten sker med företagets personbil eller lätta lastbil.
• Körning till och från arbetsplatsen med egen bil om arbetsplatsen inte är den ordinarie arbetsplatsen.
• Last- och lossning av gods.
• Kontorsarbete.
• Service/tvätt av lastbilen.

Symbolen betyder tillgänglighet och ska aktiveras när föraren är tillgänglig, men inte utför annat arbete.

Vid Multibemanning ska andreföraren registrera tillgänglighet. De flesta EU-medlemsstater accepterar detta som rast, utom de första 15 minuterna av den totala tillgänglighetsperioden.

Tjänstevikten är den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med det tyngsta karosseri som hör till fordonet, verktyg och reservhjul som hör till fordonet, bränsle, smörjolja och vatten, samt föraren (70/75 kg).

Den sammanlagda tillåtna lastvikten enligt lastbilens registreringsbevis. Tänk på att passagerare räknas in i lastvikten.

Summan av lastbilen/bussens Tjänstevikt och maximilast.

260 cm.

Bussar som registrerats efter 1 november 2004 får endast vara 255 cm breda.

Lastbilar som kör så kallat 25,25 modul-system får endast vara 255 cm breda, undantaget är om de är utrustade med temperatur-reglerade skåp, då får de vara 260 cm breda.

Det finns inga höjdkrav på fordon i Sverige.

Däremot finns det en så kallad ”fri höjd” som innebär att väghållaren måste märka ut undergångar som är lägre än 4,5 meter med en förbuds-skylt.

Bussar som är högre än 3,4 meter ska ha en skylt som upplyser om detta och denna skylt ska vara väl synlig från förarplatsen. På lastbilar måste chauffören alltid själv mäta den aktuella höjden.

En vägtransportledare har rätt att ge anvisning för trafik på väg i samband med vägtransporter som ska utföras med eskort. Som fordonsförare är du skyldig att följa anvisningarna från Vägtransportledaren, eftersom han har samma befogenhet som en Polisman när han dirigerar trafiken.

80% av lastvikten framåt, halva lastvikten bakåt och i sidled.

Förstänga, Surra och Låsa.

Vid förstängning används t.ex EU-pallar, Luftsäckar, Snickrade förstängningar mm. Vid surrning är det vanligast att man använder syntetiska Spännband, men även vajer och kätting förekommer. Låsning förekommer då man transporterar container och rullflak bl.a.

LC står för Lashing Capacity (säker belastning). Spännbandet, kättingen eller vajern har en märkning som garanterar den belastning som anges i LC, detta trots att det finns viss naturlig förslitning på surrningsmaterialet.

Ett spännband med beteckningen LC 1600 daN ska klara att provbelastas med minst 4800 daN när det är nytt, vilket motsvarar en säkerhetsfaktor på 3 (3 x 1600 = 4800). 

Det betyder att du ska ta i med 50 daN (kp) muskler när du spänner spännbandet. Om du inte tar i med den kraften uppfylls inte de normer som krävs för en säker surrning.

Det betyder, att om du använt 50 daN muskler då du spänner spännaren så blir förspänningskraften 400 daN. Det betyder i sin tur att spännbandet vid en överfallssurrning trycker godset med 400 daN mot lastplanet, under förutsättning att vinkeln på spännbandet ligger inom 75-90 graders vinkel mot lastplanet.

Om du tittar på baksidan av TYA:s lathund kan du se om du är i grön sektor 75-90 graders vinkel, eller i gul sektor 30-75 graders vinkel. Om spännbandet vid en överfallssurrning hamnar i gul sektor ska du dubbla antalet band. Om överfallssurrningen hamnar i röd sektor ska du använda annan metod för att förankra godset.

400 daN (ca 400kg).

Du behöver 6 spännband.

För att komma fram till rätt svar börjar du med att leta dig fram till 0,3 i tabellens my-kolumn, därefter går du ut till tabellens framåt-kolumn och där finner du siffran 0,34. Det betyder att ett spännband (LC 1600 daN) klarar av att hålla 340 kg. Men då lådan vägde 2 ton = 2000 kg måste du dela 340 kg med 2000 kg för att få reda på hur många band som krävs. 2000/340=5,88. Det går inte att använda 0,88 delar av ett spännband så då avrundar du uppåt till 6,0.

Du behöver 12 spännband.

I föregående fråga använde du 6 spännband, men nu har du en lägre vinkel på överfallssurrningen och då minskar Förspänningskraften (STF Standard Tension Force) från 400 daN ner till 200 daN och därför måste du dubbla antalet spännband. På baksidan av TYA:s lathund kan du se vinklarna och vad de betyder.

Du behöver 2 band.

Gå in i vänstra kolumnen ”my-värde”, gå ner till 0,2, gå därefter ut i kolumnen ”i sidled” så kan du se att en Loop-surrning (2 band) klarar att hålla 5,2 ton. Eftersom lådan vägde 4 ton, räcker en Loopsurrning. En Loop-surrning är alltid två band, detta eftersom banden måste surras från två håll för att kunna motverka varandra. Om man bara använder ett band flyttas godset i sidled när man spänner bandet.

Du behöver använda 2 band.

Ett band klarar av att hålla 4,1 ton framåt. Men eftersom ingen förstängning finns bakåt, behövs det även surras i den riktningen. Dessutom är det så, att om du endast spänner med ett band framåt kommer godset att flytta sig bakåt när du spänner om inget band eller förstängning håller mot denna spänn-kraft. Ett band klarar av att hålla 13 ton bakåt. Du behöver spänna med ett band framåt och ett band bakåt. Tänk på att bandens vinkel mot lastplanet inte får vara mer än 45 graders vinkel.

Om du använder metoden överfallssurrning åtgår det 21 spännband, 340 kg delat med 7000 kg.

Om du kombinerar Loopsurrning (sidled) och Grimma (framåt och bakåt) åtgår det 4 + 3 band, totalt 7 band. Loop-surrningen behöver 4 band, detta eftersom en loopsurrning endast (1 loopsurrning = 2 band) klarar 6,8 ton och godset vägde 7 ton. Grimman kräver 3 band, två band framåt eftersom ett band endast klarar 3,5 ton och godset väger 7 ton, bakåt klarar ett spännband 9,6 ton och då räcker det med ett band.

Om du kombinerar Grimma med överfallssurrning åtgår det 3 band till Grimman (framåt/bakåt) och till överfallssurrningen åtgår det 6 band. Totalt 9 spännband.

Svaret blir att om du kombinerar Grimma och Loopsurrning åtgår det minst antal spännband, totalt 7 stycken.

Åtgår det 4 band för att klara sidled med Loopsurrning, en lopsurrning (2 spännband) klarar att hålla 6800 kg, därför behövs det 4 band.

Om godset inte riskerar att glida krävs ingen surrning, men då riskerar godset att vandra i stället. Vandringen orsakas av vibrationer och eftersom vägarna lutar mot dikeskanten kommer även godset att vandra åt höger.

För att vandringen inte ska påverka säkerheten tillåts endast att gods maximalt får vandra 30 cm. Om vandringen riskerar att bli längre måste varje gods-enhet surras med minst en överfallssurrning per 4 ton gods.

Det behövs inga spännband eftersom det inte finns någon risk för att godset kan glida iväg.

Däremot måste du kontrollera om du behöver surra mot Vandringsrisken. Det behövs bara om avståndet mellan lastbilens sidor riskerar att bli mer än 30 cm, eller om avståndet till lastbilens bakstam kan bli mer än 30 cm.

Du behöver 5 spännband.

Dividera höjden genom bredden H/B (2,5 m / 1 m = 2,5)

Titta sedan i vänstra kolumnen H/B så upptäcker du att 2,5 saknas och därför ska du höja till 2,6. I kolomnen 1 rad hittar du siffran 2,6 som betyder att ett spännband klarar 2,6 ton. Om det står flera lådor i samma rad klarar ett spännband betydligt lägre vikt.

Dividera höjden genom längden H/L (2,5 m / 1 m = 2,5)

Titta sedan i kolumnen H/L. Eftersom inte 2,5 finns med höjer du till 2,6 och kommer fram till att ett spännband klarar av att hålla 0,49 ton. Om du dividerar 2000 kg som lådan väger med 490 kg upptäcker du att det går åt 5 band för att förhindra lådan att tippa.

Det behövs inga spännband.

H/B (2,0/1=2,0). I kolumnen H/B står det vid 2,0 och en rad att det inte föreligger någon tipprisk.

H/L (2,0/2=1,0). I kolumnen H/L står det vid 1,0 att det inte föreligger någon tipprisk.

Orsakerna är en kombination av flera faktorer som var för sig eller i kombination kan bidra till att lastbilen välter. Oerfarna förare har oftast svårt att känna av vad som är rätt körsätt i olika situationer. I Sverige sker i genomsnitt 2 vält-olyckor varje dag.

1. För hög hastighet i förhållande till kurvans radie, kurvans dosering, förarens spårval, förarens bromspunkt och lastbilens tyngdpunkt.
2. Feldoserade kurvor ökar risken för att lastbilen ska välta.
3. Föraren väljer fel spår i kurvan. Sidkrafterna måste minimeras (räta ut kurvan).
4.  Föraren bromsar in i kurvan, detta medför alltid stora risker. Bromsa alltid på raksträckan och gasa/driv lastbilen i kurvan.
5. Hög tyngdpunkt ökar alltid risken för vältningsolyckor. En tankbil som är helt fylld ger hög tyngdpunkt och är således en risk. En halvfylld tankbil kan vara en risk om den saknar skvalp-skydd. Om vätskan kommer i rörelse kan detta förstärka sidkrafterna och orsaka vältning. Om vätskan hålls på plats av skvalpskydd minskar denna risk. Tänk på att vältning även kan ske i mycket låga hastigheter.

Den betyder att du har ett fel på bromssystemet. Orsaken kan t.ex. vara slitna belägg men också allvarligare fel. Röd varningslampa betyder ”Kör ej”.

De låsningsfria bromsarna fungerar ej. Vid kontrollbesiktning blir bilen underkänd. Gola lampor betyder att du kan köra men att du ska känna till riskerna med varningslampan. I det aktuella fallet fungerar bromsarna fullt ut, men de kommer att låsa sig om du bromsar maximalt.

Generatorn har slutat att ladda batteriet. Du kommer att förlora ström i batteriet vilket resulterar att du blir strömlös om du inte åtgärdar problemet.

Motorns kylvätska har för hög temperatur. Fortsätter du att köra kommer motorn att skadas allvarligt. Det kan finnas flera orsaker till att temperaturen blir för hög, t.ex. låg vätskenivå i kylaren, vätskan har frusit och bildat en ispropp, allt för lite glykol i vätskan, topplocket läcker mm.

Lågt oljetryck. Oftast skadas motorn allvarligt om denna varningslampa tänds. Du ska omedelbart stänga av motorn och frikoppla för att motorn ska stanna och inte riskera att skära ihop. Kontakta därefter verkstad.

Spolarvätskan håller på att ta slut.

Det bakre dimljuset är tänt. Du får bara ha det bakre dimljuset tänt i dimma, snörök eller liknande och du ska omedelbart släcka dimljuset om ett bakomvarande fordon har kommit ifatt dig.

Bilen är utrustad med automatisk däcktrycksavkännare och lufttrycket är för lågt i något av däcken.
Från och med 1 november 2014 är det krav på att alla personbilar och husbilar ska vara utrustade med TPMS (Tire Pressure Monitoring System). Observera att du kanske kör en personbil klass II (Husbil) som väger över 3,5 ton och då ska du känna till denna regel.

Motorfel. Kan vara avgasreningen som inte fungerar eller så är det ett elektroniskt fel på motorn.

Minst en godkänd brandsläckare ska finnas i bussen. Den ska vara placerad väl synligt, om den inte är väl synlig ska skyltar tydligt markera ut var brandsläckaren finns.

Är det en tvåvåningsbuss ska det finnas minst en brandsläckare på varje våning som är åtkommlig från förar- och passagerarutrymmet.

Brandsläckaren ska vara godkänd enligt någon av dessa klasser 34A, 183B och ABE II eller ABC II är godkända om de har minst 5 kg släckmedel i behållaren. Brandsläckarna ska vara plomberade, påfyllda och funktionsdugliga.

Ja, det är ett försäkringskrav.

Regelverket föreskriver att bussar med en totalvikt av 10 ton eller däröver, levererade efter den 1 januari 2004 ska utrustas med ett släcksystem i motorrummet. Det är en förutsättning för att få teckna brandförsäkring. Nya regler för detta system har införts i SBF (Svensk Brandskyddsförening) 128:3 2017.

Ja, det ska finnas nödhammare så att passagerare kan slå sönder fönstren och ta sig ut vid en nödsituation.

Ett väl utmärkt vred som kan frigöra bussens dörrar från tryckluft. Detta för att kunna öppna dörrarna vid en nödsituation. Det är viktigt att nödöppningsreglagen är väl utmärkta.

Ja.

Nödutgång, t.ex. fönster med härdat glas, får inte förses med metallnät eller dekaler/solfilm eller likvärdigt. Vidare gäller följande:

• Buss, > 20 passagerare, tagen i bruk före den 1 mars 2004 ska ha fönster av härdat glas som utgör nödutgång i bakrutan, eller en ruta på varje sida i bussens bakre del.
• Buss tagen i bruk den 1 mars 2004 eller senare ska ha dörrar, fönster eller luckor som utgör nödutgångar. Nödutgång ska finnas på varje våning.Nödutgångarna ska lätt kunna användas både från utsidan och insidan.

Lastbilen ska stå plant, detta för att minska risken att bilen välter när du tippar.

Stödaxeln/löpaxeln ska vara nere, detta för att inte överbelasta och skada drivaxeln, samt för att inte bilen ska lyfta framtill och ev. slå över bakåt.

Om lasten inte glider av i tid ska du avbryta tippningen, annars kan tyngdpunkten bli för hög och då ökar risken att bilen välter.

Då kopplar du in Differentialspärren.

Diffspärren som den oftast kallas i folkmun, får bara kopplas in om båda drivhjulen har exakt samma hastighet. I annat fall kan differentialen skadas allvarligt. En differential är konstruerad så att endast ett drivhjul åt gången är drivande, det hjul som driver lättast är alltid det hjul som är inkopplat. Vid sväng är det innerhjulet som driver, det yttre hjulet rullar bara med och det yttre hjulet roterar ca 40% fler varv än det inre hjulet som är drivande. På halt underlag driver alltid det hjul som har lägst friktion, därför kan bättre väggrepp åstadkommas om man spärrar differentialen med diffspärren.

Pivåkoppling eller vändskiva som det också kallas används för att koppla Trailerdragare till en Trailer. På Trailerns främre undersida sitter en Pivåtapp (Kingpin) som ska passas in i Trailerdragarens Pivåkoppling (Vändskiva).

Det är mycket viktigt att kopplingen sker på rätt sätt och att föraren kontrollerar att tappen har hamnat i låst läge. I annat fall kan trailern lossa.

Vändskivor kan vara av olika material och av många olika typer av konstruktioner. Ta alltid reda på hur vändskivan på din Trailerdragare fungerar. Teflonbelagda vändskivor ska som regel inte fettas in. Däremot ska alla andra skivor fettas in och hållas rena för att fungera och inte ”skära”. Fastna och låsa sig i Trailern.

 

Pivåtappen (Kingpin) ska alltid kontrolleras på säkerhetskontrollen. Genom att försiktigt knacka på tappen med en hammare kan man höra om den sitter stumt eller om den börjar lossa i infästningen. Tappen är det enda som håller Trailern kvar på Trailerdragaren. Du ska också mäta tappens slitage. Tappen får inte skilja mer än 1 mm och det kontrolleras genom att du mäter från olika håll och jämför måtten så det inte skiljer mer än 1 mm.

Nu har du hamnat i en situation som inte går att lösa utan att bryta mot någon av förbudsskyltarna.

1. Kommunens Trafikingenjör har glömt bort att det är förbjudet att parkera närmare än 10 meter från en vägkorsning. Orsaken är bland annat att stora fordon inte får plats att svänga. Du kan inte svänga höger i korsningen eftersom det inte finns utrymme för detta.
2. Skylten förbud mot vänstersväng talar om för dig att du inte får svänga vänster i nästa vägkorsning.
3. Skylten förbud mot trafik med motordrivet fordon med tillägget gäller högersväng. Denna skyltkombination talar om för dig att du inte får svänga höger med din lastbil.

Hur du än gör kommer du att få lov att bryta mot lagen. Lycka till!

Den stora risken är att cyklister oftast inte förstår att lastbilschaufförer inte kan upptäcka cyklister som kör om på högersidan. Detta beror på att cyklisten hamnar i den så kallade ”döda vinkeln” där speglarna inte täcker in det som finns på lastbilens högersida.

I Stockholm har flera cyklister omkommit då de cyklat förbi högersvängande lastbilar. Alla omkomna utom en var kvinnor.

2,6 meter eller 2,55 meter.

I Sverige är det tillåtet att köra med maximalt 2,6 meter, däremot gäller maximalt 2,55 meter inom EU. Om du däremot ska köra ett modulsystem, på 25,25 meter är den maximala bredden 2,55 meter även i Sverige. Enda undantaget är om du kör ett ekipage med temperaturkontrollerad överbyggnad, då får fordonen vara maximalt 2,6 meter breda.

24 meter eller 25,25 meter.

I Sverige är det tillåtet att köra med maximalt 24 meter. Men sedan 1 nov 1997 får man köra med ekipage upp till 25,25 meter, men då ska fordonen uppfylla vissa regler. T.ex. ska fordonen vara utrustade med låsningsfria bromsar, varje fordon får inte vara längre och bredare än vissa angivna mått och svängradien får inte överskrida vissa angivna mått.

1. Om bilen lutar i sidled när du höjer flaket kan den välta.
2. Massorna kan fastna av olika anledningar. Det finns olika knep för att slippa detta problem, flaket kan utrustas med vibrator eller värmare, du kan kasta på salt innan du lastar, smörja in flaket och det finns säkert fler kloka trix.
3. Om du ska köra med flaket uppfällt för att sprida massor måste du tänka på att ha tillräckligt utrymme ovanför vägen så du inte fastnar med flaket. Du måste också se upp så du inte kör ner i en allt för djup grop för då kan bilen välta.
4. Glöm aldrig att fälla ner flaket/kroken innan du kör iväg för att hämta nya massor.

Normalt ska Boggins stödaxel endast vara i upphissat läge när man kör lastbilen olastad. I vissa undantagsfall kan man hissa stödaxeln även under körning:

1. Om det slirar kan du tillfälligt hissa stödaxeln för att lättare komma igång. Du får då högre vikt på drivaxeln.
2. Om det är trångt och stödaxeln inte är styrbar kan det underlätta att hissa stödaxeln för att få till tvärare svängar.

Bra att veta är att om du hissar stödaxeln får du se upp på Bk 3-vägar, där tillåts endast 8 ton/axel och på Bk 2-vägar är det 10 ton som gäller.

Moderna lastbilar sänker med automatik stödaxeln om det blir för hög belastning på drivaxeln, om du däremot kör en äldre lastbil får du se upp så du inte överbelastar drivaxeln när du hissar löpaxeln då lastbilen är lastad.

Se filmen från Volvo. Filmen fungerar bäst i helskärmsläget på din dator.

Föraren har kört med för lågt lufttryck. Föraren har haft för mycket last. Däcket kan även ha varit allt för slitet innan körningen påbörjades.

Den blir överstyrd.

Ett överstyrt fordon tenderar att svänga mer än vad föraren styr, medan ett understyrt fordon tenderar att svänga mindre (gå rakt fram) än vad föraren styr.

Summera vikterna på fraktsedlarna och lägg sedan till lastbilens tjänstevikt.

Nej.

På 90-talet fanns ett sådant krav under några år men detta krav är numera borttaget. Däremot är det nog klokt att använda reflexkläder om man rör sig i mörkret utanför lastbilen.

Bussar, lastbilar och släpfordon med en totalvikt över 3,5 ton ska besiktigas senast ett år efter att det första gången togs i bruk. Därefter ska de besiktigas senast ett år efter föregående kontrollbesiktning.

En lastkännande ventil känner av lastvikten och anpassar bromstrycket på lastbilen/bussen utifrån den aktuella lastvikten. Högre lastvikt ger kraftigare bromskraft och lägre lastvikt ger svagare bromskraft.

Endast den chaufför som har dokumenterad utbildning och skriftligt godkännande av arbetsgivaren. Detta enligt Arbetsmiljöverket.

Det får gå högst 24 månader mellan besiktningarna. Ackrediterad verkstad/bilprovning får utföra besiktningen.

Enligt Maskindirektivens § 359 ska maxlasten tydligt framgå. Även riskområdet ska vara utmärkt.

 

När bakgavellyften är i utfällt läge ska den ses som utskjutande last och måste därför märkas ut med tydliga flaggor. Detta enligt Trafikförordningen föreskrifter.

Vid vindstyrka 12 m/s är högsta hastighet rekommenderad till 70 km/h.

Vid vindstyrka 16 m/s är högsta hastighet rekommenderad till 50 km/h.

Vid en vindstyrka på 24 m/s ska körningen ställas in.

Denna fråga dyker upp på Trafikverkets teoriprov. Hastigheten är maximerad till 10 km/h då du drar en vagn med järnhjul eller annat hårt material.

Tyvärr förekommer denna typ av frågor på provet. Om man idag skulle hitta en sådan vagn är nog sannolikheten mycket liten att den ens skulle gå att koppla till en modern lastbil. Men Trafikverket måste ju ”förnya” sina frågor hela tiden så de anser nog denna fråga vara mycket viktig.

Kväveoxider bildas då luftens kväve och syre spontanreagerar vid de höga temperaturer och tryck som uppstår i förbränningsrummet på en bensin eller dieselmotor. NOx formationen ökar markant med ökad temperatur (över 2000K).

EGR innebär att man via en eller flera EGR-ventil(er) leder tillbaka avgaser till insugningssidan. Avgaserna kommer att verka som en inert gas under förbränningen, vilket sänker topptemperaturen under förbränningen. Detta medför att kväveoxiderna kan sänkas kraftigt.

EGR-tekniken används på de flesta dieselmotorer för personbilar, och tunga fordon. Nu för tiden kyls gaserna i en EGR-kylare på höglast för att tillåta högre EGR-halter samt för att sänka inloppstemperaturen som också bidrar till sänkt topptemperatur (och därmed mindre kväveoxider).

Adblue är en urinblandning som ytterligare sänker Kväveoxidutsläppen på moderna lastbilsmotorer. Denna blandning sprutas in i avgaserna som lämnar cylindern efter att förbränningen är klar. Inblandningen omvandlar Kväveoxid till fritt kväve och vatten.

24.

En tung buss ska kontrollbesiktigas första gången inom 12 månader efter att den inregistrerats, därefter senast 12 månader efter föregående kontrollbesiktning.

En lätt buss ska besiktigas varje år och slutsiffran i registreringsnumret avgör, enligt inställelseterminen.

3,4 meter.

255 cm.

Bussar som registrerades före detta datum får vara maximalt 260 cm. Denna övergångsregel gäller fram till år 2020.

13,5 m.

15 m.

Penningböter.

18,75 m.

Bilen förläggs med körförbud.

Frikoppla, stäng av motorn och rulla tills du hittar en plats att stanna på. Motorn måste omedelbart avlastas för att inte skador ska uppstå på motorns lagrade delar.

Nej, du får anlita bärgningsbilen.

Höga varvtal. Övre delen av det gröna fältet.

För lågt lufttryck. Däcken går varma vid lågt lufttryck och när värmen blir för hög separerar slitbanan från däckstommen.

Under perioden 1/12-31/3 är kravet minst 5 mm på båda däcken, övrig tid är kravet 1,6 mm på innerdäcket och 0 mm på ytterdäcket men korden får inte synas.

Under perioden 1/12-31/3 ska tunga lastbilar och bussar vara utrustade med Vinterdäck på drivaxeln. Markering på däcken ska tydligt ange att det är vinterdäck (Snöflinga – Alptopp).